• En bra start - resurser för föräldrar

Tidig avnavling har avskaffats på många svenska förlossningssjukhus. Men inte på alla, i Göteborg t ex forsätter man med tidig avnavling.

Tidig avnavling innebär att navelsträngen klampas (kläms åt med en klämma) direkt när barnet föds, innan det tagit sitt första andetag.

Denna rutin är emellertid omstridd, och nya studier har visat att det är bättre för barnet med senavnavling. Om naturen har sin gång pulserar blodet i navelsträngen ytterligare några minuter när barnet kommit ut. Det innebär en blodtransfusion på 10 - 30 procent av barnets blodvolym.

Barnet får alltså mer blod vid en sen avnavling. Om detta är bra eller dåligt har man haft olika åsikter om. Man har talat om risk för andningssvårigheter och förhöjd bilirubinhalt (risk för gulsot) vid sen avnavling. En annan anledning att tidig avnavling har varit rutin på de flesta håll är att man tar ett blodprov från navelsträngen för att få ett pH-värde på blodet. Det man vill veta är hur syrsatt barnets blod var innan det började andas själv. Det ger information om barnet lidit av syrebrist vid förlossningen eller inte. I manualen för den nya avancerade fosterövervakningsapparaten STAN står också att barnmorskan ska klampa navelsträngen omedelbart.

En ny svensk studie från Halmstad visar att avnavling efter 1 resp. 3 minuter inte innebar någon nackdel för barnet, jämfört med omedelbar avnavling. Sen avnavling hade fördelen att barnet fick högre hematokrit, alltså högre halt av röda blodkroppar.

Låg hematokrit är tecken på anemi (blodbrist). Risken för blodbrist är alltså större vid tidig avnavling. Sen avnavling hade däremot inga negativa effekter, enligt studien.

Vill du som blivande förälder vara säker på att ditt barn får sin rätta mängd eget blod vid födseln kan du:
- Fråga vilken rutin som gäller för avnavling på ditt sjukhus
- Om tidig avnavling är rutin, skriv i ditt förlossningsbrev att du vill att navelsträngen ska få pulsera färdigt efter födseln. Och kolla med din barnmorska att detta är OK. Det brukar vara så att det går bra så länge barnet ser friskt ut när det kommer ut. Måste man springa iväg med det för att hjälpa det igång med andningen är tidig avnavling oundviklig.
- Vill du vara mer säker i förväg kan du fråga chefen för förlossningen om man kan följa era önskemål om sen avnavling och be att få skriftligt på det.
- Dessutom är det bra att pappan eller den som är med vid förlossningen påminner om detta i rätt ögonblick, annars kan rutinerna gå av bara farten. Ofta är det undersköterskan som har uppgiften att klampa, och hon har ju kanske inte läst förlossningsbrevet.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Källa till uppgifterna om studien: Läkartidningen nr 32-33 2006 volym 103. Artikel av Ola Andersson, överläkare, barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset, Halmstad.
Läs artikeln + kommentar:
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=4611

Studien: Ceriani Cernadas JM, et al. The effect of timing of cord clamping on neonatal venous hematocrit values. Publicerad i Pediatrics, 2006, 117:779-86

Tillbaka till indexsidan

Fler länkar på engelska om tidig avnavling:

http://www.whale.to/a/cordblood.html

http://www.midwifeinfo.com/content/view/61/40/

http://www.autism-end-it-now.org/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=8443480&dopt=Abstract

http://gentlebirth.org/archives/hastyclamping.html

http://whale.to/a/cord_clamping_h.html

http://www.emaxhealth.com/84/11886.html

http://www.sciencedaily.com/releases/2007/05/070509081554.htm

http://bellybelly.com.au/articles/birth/cord-clamping-delaying-cord-clamping

http://www.fhs.mcmaster.ca/pubrel/umbilical_cord.htm

http://www.123babybirth.com/doc/MapJune1-31.htm

http://www.icpa4kids.org/research/pregnancy/umbilical.htm

http://www.whale.to/a/morley17.html